Borta bra med hemma bäst.

Nu har jag snart varit hemma i en vecka och börjar komma ner på jorden igen. Resan hem var ganska tuff för jag blev sjuk på morgonen jag skulle åka.

Resan varade i 26h genom att jag först tog flyget från Kolkata till Delhi för att där bo en natt på ett hotel och för att följande dag ta planet till Helsinki. Men jag klarade mig hem och det var underbart att se min kära sambo igen. Nu återstår bara resten av familjen, men de får jag se om någon vecka :D

Skandinavien är så fint! Jag går omkring och ler mest hela tiden. Jag uppskattar vårt samhälle på ett helt annat sätt nu. Innan jag åkte hem trodde jag att det skulle vara möjligt att jämföra Kolkata och min upplevelse med Helsingfors och mina studier. Men efter bara några dagar hemma har jag insett att det kanske inte går. Det är som om det är på helt olika världsbilder. Men jag är väldigt glad att vara hemma.

På Delhis flygplats

Jag tänkte avsluta mitt äventyrsbloggande för denna gång med ett fint citat.

The world is like a book, those who do not travel read only one page. 

St. Augustine

idag börjar jag min resa hem

Nu är det dags att åka hem. 11 veckor har kommit till sitt slut och herregud vilken känslosam dag det var igår. Då gjorde jag min sista insats som volontär. Men jag är så tacksam för att jag fått möjligheten att åka till Indien och volontär arbeta. Tänk vad mycket jag har sett och hur mycket jag har lärt mig.

Jag har gråtit, skrattat, reflekterat, svettats, saknat och njutit.

Jag har även mött många fina människor, här är några bilder:

Fest hemma hos några volontärer. 

Lianna och jag under Holi firandet

På väg till Prem Dan

Brighid och jag

5 generationer i Darjeeling

Andrea och Lianna

Jag och Pilar

Jag och ägaren av Galaxy, hotelet jag bodde på.

Jag och Miriam

Underbara vänner!

Sunshine

Lunch med tjejerna

Jag och Letisia

Volontärarbeta

Jag,  Mary och Andrea

solbränna

För några dagar sedan var det en annan volontär som kommenterade vad vit jag var. Hon frågade om jag inte blir brun? Jo svarade jag. Men vi är i Indien.

Det var en ganska komisk fråga, tror inte hon förstod mitt svar. När hon gick skrattade jag för mig själv.

Under min tid här har jag försökt att hålla mig till kulturen och "smälta in" så gott det går. (Om det någonsin fungerar för en blond och blåögd kvinna.) Jag har försökt att klä mig konservativt även fast man oftast smälter i långbyxor i 35 graders värme :P. Har även oftast på mig t-shirtar och en schal för att täcka både axlar och inte visa för mycket kvinnliga kroppsdelar.

Mina armar är bruna och fina & jag har även fått en fin färg på fötterna men det är ganska svårt att bli brun här om man följer traditionerna.

Kolla vilken knäpp bränna jag har fått på fötterna!

Kvavt

Äntligen har jag hittat det rätta ordet! Jag har "letat" och sökt efter det men inte hittat det. Men så kom det en annan svensk tjej hit och hon kunde det! Kvavt är det rätta ordet för humid! ;)

Nu är det varmt i Kolkata, över 40 grader varje dag, det är inte illa! Men det är tungt när det är så här varmt. Det är svårt att sova och jag har fått värmeutslag... jag fick till och med så mycket utslag för några dagar sedan så jag var tvungen att ta antihistamin. Hela magen, armarna, bröstet och halsen var täckta. Det ser ut som nässelutslag och det bränner, svider och kliar!

Alla drabbas, till och med kvinnorna på Prem Dan! Men det finns hjälpmedel, ett shower to shower puder som man sätter på kroppen och då får man inte lika många utslag. När jag var mindre hände samma sak när det var kvavt ute så det kan hända i Sverige med ;)

Det är som tur inte så långt kvar nu. Men om det hade varit sån här hetta hela min vistelse skulle jag inte ha orkat att stanna hela tiden. Att inte sova eller att vakna flera gånger varje natt för att det är för varmt funkar inte i längden. Men om man lägger om sina rutiner går det bättre, en siesta mitt på dagen är en bra lösning.

Man måste dessutom dricka hur mycket vatten som helst för att inte få vätskebrist eller ont i huvudet. En sak som är ganska intressant ät att man hemma när det är varmt inte har så stor aptit. Men här är man hungrig hela tiden. 

att stå upp för sin rätt och inte bli lurad varje dag...

Idag när vi skulle åka hem från Prem Dan hände det en annorlunda sak. Rikscha chauffören försökte lura oss!

Han började att köra åt helt fel håll så jag var tvungen att fråga igen om han kör till Sudder street. Sedan körde han runt i en stor cirkel, in i slummen, för att i princip komma fram till samma ställe där vi började. Sedan fortsatte han köra på samma väg vi kommer gående på morgnarna, från Mother house. Sedan körde han in på en småväg och efter ett tag stannade han och sa Sudder street. Vi hade inte ens åkt halva vägen. Ja sa nej! Kör oss till Sudder street! Han fortsatte köra små vägar och tog långa omvägar. Tillslut kom vi fram och jag var säker på att han skulle försöka ta mer betalt, men han förvånade oss och sa inget om priset. Istället sa han tack och hej då vänner vi ses imorn?! Konstig typ!

Det är tur att jag börjar lära mig Kolkata ganska bra vid detta laget, i alla fall områdena vi rör oss i. De andra kvinnorna, mina medpassagerare, var glada över att de hade mig med för de skulle ha gått av när han sagt Sudder street första gången.

Det är så tråkigt när de försöker luras. Som om de tror att vi är dumma, det är ibland irriterande att alltid behöva bråka och argumentera för sin rätt/sak. Men de har även gjort mig starkare och jag tror att jag har fått mer skinn på näsan!

Det riktiga Sudder Street!

  

två veckor kvar

Idag har jag varit här i nio veckor det betyder att det är 2 veckor kvar. Den senaste veckan har varit lite tuff för många av mina närmaste vänner har åkt hem och jag har varit sjuk. Jag som inte skulle bli något mera sjuk... Men nu mår jag bättre och det känns superbra. Jag är lycklig och stolt över mig själv!

Idag fick jag även ett väldigt fint kort av Lena :D Det gjorde verkligen att jag kände mig ännu mer stark, för vad är bättre än att få brev av sina fina vänner?

Har försökt att plugga lite även, men det är svårt i denna värme. Man blir distraherad väldigt fort och måste ta många pauser. Men volontärarbete och plugg är vad som står på mitt schema de närmaste dagarna. Tiden kommer att gå super snabbt och innan jag vet ordet av det så är jag hemma. Hemma i fina Helsingfors!

Saker som jag kommer att uppskatta mycket mer när jag kommer hem är

• den rena luften, för det är ganska mycket föroreningar här
• att kunna äta vad man vill utan att bli sjuk
• att kunna dricka vatten från kranen 
• hemlagad mat, att kunna själv bestämma vilka kryddor och vilka ingredienser man använder
• GODIS och choklad, finsk choklad! Suffeli Puffeli!!!
• klimatet, Finlands vår och snart sommar väder!
• tystnaden, Inte så högljud trafik!
• att inte bli uttittad på gatan och att inte ha en publik vad man än gör
• att kunna ha på sig vilka kläder som helst! 
• renligheten och sophanteringen 
• det skandinaviska välfärdssystemet
• att kunna köpa något utan att behöva pruta
• tvättmaskinen 

Saker som jag kommer att sakna i Indien

• indisk mat, puolao & okra min favorit rätt, som är ris kokt i buljong med ingeföra och lök,  med en grönsak som heter ladyfingers på engelska mums!
• volontärarbetet och alla vackra kvinnor på Prem Dan 
• promenaderna till mother house och till Prem Dan 
• Rickshas, små motorfordon som kör alldeles för fort med alldeles för många passagerare
• chai, en typ av te
• kossorna
• NAN bröd 
• alla färska och söta frukter
• mina fina volontärvänner, de flesta har redan åkt hem men de saknar jag redan! 

några av kossorna på vägen till Prem Dan

Tempel i norr

Förra veckan åkte vi och besökte två tempel i norra Kolkata. Det blev ett härligt äventyr. Vi var en grupp på 14 stycken från 8 olika länder. 3 killar och resten tjejer :D 

Resan dit var lite omtumlande, först tog vi metron till slutstationen Dumdum och därifrån skulle vi ta ett annat tåg till Dakshineshwar. Vi lyckades ta oss på det fulla tåget. Killarna fick åka i en vagn och vi tjejer i en. Nu var bara problemet, när ska vi gå av? Vi åkte en station och här kom det på massor av passagerare. De tryckte och tryckte, okej stockholms tunnelbaneträngsel i rusning, men det här tåget, jag har aldrig varit med om något värre! Tur att det är uppdelat män och kvinnor.

När vi kom till nästa station fick jag för mig att vi skulle gå av, jag frågade 2 kvinnor och jag tyckte att de sa att det var här vi skulle av. Vi tryckte oss av tåget och ropade på killarna att gå av. Men alla tjejer i vår grupp kom inte av tåget! Som tur va, var de fler så vi kunde åka i två olika grupper till templet.

Stationen vi gått av vid var inte Dakshineshwar så vi försökte fråga några personer på perrongen hur vi skulle kunna ta oss till Templena. Många var snälla och ville hjälpa, men vi valde att lyssna på en kvinna som gick med oss till en busshållplats cirka 15 minuter gångväg därifrån. När vi kom till hållplatsen kom bussen direkt och vi hoppade på. Ingen visste när vi skule gå av, men vi tänkte att vi säkert ser templet genom fönstret. Inget tempel i syne så vi åkte till slutstationen och gick av bussen. Väl där frågade vi oss fram och en yngre kille visade oss vägen. Det var en 10 minuter lång väg. När vi kom fram ringde vi till våra vänner som var påväg. Vi fick vänta i 30 minuter innan de kom fram och vi kunde gå in på tempel området. Dakshineshwar templet är byggt 1847 och är ett kali tempel. 

Som vanligt i Indien så får man inte ta några foton nästan någonstans, men jag fick några bra foton utanför. 

Jag utanför Dakshineswar templet

Foto från floden på Dakshineswar templet

När vi sett tempel nummer ett var det dags att åka till tempel numer två. Det går en flod, Hugli, genom Kolkata och de andra templet ligger på andra sidan floden så vi fick ta en båt över. Det var en härlig upplevelse, vi fick även chansen att se Vivekanda bron.

Vivekanda bron

Solnedgång och Vivekanda bron

Tempel nummer två, Belmur Math, är ett Ramkrishna tempel byggt 1899. Det har bara en färg och hade inte alls lika mycket bevakning som det första templet. Jag gillade det första templet mer. Men jag förvånas alltid över hur spirituellt det känns på platser som är kopplade till religion, det är intressant!

Belur Math templet

Det började det mörkna och vi visste inte riktigt hur vi skulle komma hem. Jag frågade en av vakterna om det fanns några bussar som gick till Esplanaden. Han svarade ja, och beskrev vägen för att komma till bussen. Hemfärden var lättare, bussen tog cirka 1 timme. Det var kul att se Kolkata i mörker. Det var ett härligt äventyr men det var skönt att komma till kvarteren som är lite mer bekanta.

mina dagliga bestyr

Ja vad ska jag säga, mina vänner har bestämt sig för att stanna längre på besök trotts otaliga försök att bli av med dem... 

...det kliar så att man blir tokig!

bilder på mitt rum

Glömde bort att jag inte visat bilder på mitt nya hotellrum som jag bott i sedan några veckor tillbaka. Det är mycket fräschare och jag trivs superbra här. Har även satt upp bilder och kort på väggen för att det ska bli mer mysigt.

Har även fått en till fläkt installerad i mitt rum, som blåser in luft utifrån. Men smart som jag är så skulle jag känna hur starkt, hur mycket luft som blåser in. Jag ställde mig på en pall och råkade sätta handen för nära den andra fläkten, den som sitter i taket. Aj Aj Aj vad ont det gjorde! Lillfingret fick en ordentlig smäll... trodde först att det var brutet, men tror bara att det har fått en ordentlig smäll. Om inte svullnaden går ner om några dagar måste jag nog åka och röntga. Vill kunna röra fingret även i framtiden ;)

Darjeeling

Ett urplock av bilder från resan till Darjeeling.

Tågstationen

Mitt ressällskap <3

En tidig morgon på Tiger Hill

Tiger Hill, Solen tittar fram 

Kallt uppe på Tiger Hill

Vid ett buddistiskt monastery 

Jag och en staty av Budda

Utsikten en tidig morgon från hotellrummet

Vy från hotellet

Vy från Hotellets tak

Indiens högsta tågstation

Toy Train

En regnig dag...

Besök till en tefabrik

Jag och några teplockare

Teplantage

Påväg från Darjeeling i bil

Ett fint citat